Hatet växte, för en stund


Cyklade till systemet. Det var motvind. Jag blev svettig. Jag blev trött. DET VAR STÄNGT. trettio minuter av extrem hat. Har märkt att jag blivit en lyckligare person av att inte cykla. Jag stöter ju liksom aldrig på motvinden. Tror jag aldrig egentligen ska laga min cykel?? Den psykologistuderande som jag faktiskt är avråder mig till detta.


Klippte också precis av ärmarna på en jeansskjorta. Gjorde de mest på grund utav att jag slog i knogen i stolen, och kände för att förstöra. Istället blev det faktiskt snyggt. Jag tar på mig den till kvällens festligheter. Fint ska det bannemig vara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0