Tjabalaba

 
Förstår inte varför, men jag känner mig fortfarande ganska grinig. Tror jag behöver en eller två dagar där jag inte gör någonting och där jag är äckligt ensam. Några dagar av absolut nada. fast...
 
 
samtidigt vill jag ju inte det. Jag vill ju inte missa något, och jag vill liksom ta in så mycket som möjligt av mina vänner nu när de faktiskt är HÄR. Det kommer dem ju inte vara efter sommaren. Alla drar ju faktiskt överallt sen. Fucked up, men vi fick det bevisat förra året att livet EJ går under. Vi kommer hålla kvar kontakten. Vi kommer träffas igen. Chillidilla.
 
 
Men som sagt, jag ska nog ta den tid jag är blom+kaninvakt åt mamma (mån-tis och även maybe onsdag) till att vara inlåst i mitt eget huvud. Inte för att något speciellt behöver finslipas eller rättas till där inne. Jag tycker ändå att underhållet av hjärnkontoret fungerat jäklans bra denna vår och sommar, men det kanske vore nice att bara få sitta där inne och reflektera. Det gillar jag ju trots allt. Annars så är jag väldigt nöjd med väldigt mycket. Jag känner mig bekväm, fast med en touch av mensdrippande pms. (Visste inte om jag vågade skriva det. Låter ju så VULVGÄRT??!) Jag har verkligen adaptat casual in i min ryggmärg, och jag drar mig sällan ifrån ärligheten längre. Varför ska man göra en stor grej av saker som inte är det, osv.
 
 
Nu ska jag dricka cola. SOM JAG LÄNGTAT!!!1!!!11!!!
 
 
(Vill även trycka in att jag idag med mina syskon spelade risk i fem timmar. Jag vann. Jag är bäst)
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0