En massa ihopkast

 
Så har det blivit mars, och jag tror att det känns. Tror kroppen vet när man går mot ljusare och varmare tider. Som att den försöker anstränga sig extra mycket till att vakna med ett positivt utrop. Har den senaste tiden, med små steg, försökt rätta till mitt liv. Ställer, till exempel, klockan varje natt på ishh halv fyra för att då logga in och kolla om norrlands nation lagt ut nya bostäder som går att söka. Gäller att vara snabb nämligen, så vill man ha nått, får man jobba fört. Skolan går sådär. Är trött på metodkurserna. Vill inte ifrågasätta vetenskapen mer. Vill inte spö på mitt redan existerande ifrågasättande. Its not good for me. Längtar som mest till saker längre fram. Längtar till alla engelskalärarna kommer hem från just england. Längtar till att planera inspark. Längtar till valborg. Längtar till Irland. Längtar lite hem till mamma, pappa, farmor osv , och vill typ bara ha en betryggande kram av stöd och trygghet. Våren gör dock att allt inte känns lika onödigt. Detta skrev jag för ett tag sedan, men ångrade mig till att publicera:
 
 
"Otroligt ointressanta. Så känns dagarna, och VAD ska man göra åt det? Den ständiga bristen på pengar är tråkig, att undvika stress är väl nödvändig men tråkig, skolan är okey men oinspirerande, vädret är varken varmt eller kallt, utgifter på mat gör mig frustrerad (det tar alltid slut så snabbt. Livets sämsta investering), varje dag ser likadan ut, måste börja träna för att inte dö i förtid (vilket jag bara KÄNNER att jag kommer göra), men har ingen glöd alls till att göra det. Har börjat ställa mig de stora frågorna så som, *andas*, Vart är jag påväg i mitt liv??? Vad vill jag göra med mitt liv??? Känner jag mig plötsligt i behov av MÅL???"
 
 
Ett annat inlägg påbörjades med dessa djupa tankar om samhället:
 
 
"I veckan har jag funderat på hur det skulle vara om man levde i ett samhälle utan pengar. Vad skulle kunna driva människan till syfte och liv istället? Tänkte på det Jonas sjöstedt sa i en debatt. Att han ville minska arbetsdagen till 6 timmar, för utopin är väl mer fritid? Mer tid att spendera på LIVET? Det måste väl vara det som vi kämpar oss mot? Hur får vi livet att få ta plats och fungera utan pengarna som drivkraft? Är det då vi blir lyckliga?"
 
 
Ja, ni ser ju. Är nu för tiden en dag-till-dag-människa, vilket inte är en dålig sak egentligen. Tråkigt bara att inte riktigt känna att man kommer vaknar nästa dag med samma klarsynthet till sin egen mening, men jag lever på vårkänslan nu. Det kommer bli bra. 
 
 
Bra saker som hänt det senaste: Såg Say lou lou, som förövrigt är de vackraste människorna jag kan tänka mig, OCH genomgoa. Så jävla rara. Var med det i sthlm, och även fast tempot skrämmer mg, så är det också något med det som sätter kroppen i rullning. Köpte biljetter till lärarnas vårgasque, kommer nog bli kul. Var nöjd över oscarsgalan. De som jag tyckte skulle vinna, vann. (Her vann bästa manus. tack!) 
 
 
Nu ska jag kolla klart girls-avsnittet som laddat ett tag nu, sedan stupa i sängen. Imorogn ska jag skriva ÄNNU EN inlämningsuppgift, börja panika över omtentan, och kanske hinna med en semla. Vi får se helt enkelt.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0