sajavlacasual

 

Och jag är tillbaka i kära underbara uppis. Jag har haft jättekul hemma i thn med familj och vänner, men jag känner verkligen ju mer tiden går att ordet hemma bättre passar till Uppsala. Jag har verkligen hittat rätt, och fan, det känns djävulskt bra. Ja, som ni ser känner jag mig optimistisk. Har en dödlig egoboost. Tänker inte säga varför. Tänker låta er bli ovetande. Sikken kille jag är???? I alla fall, det är nice att vara nöjd. Har dock mitt i all den här nöjdheten blivit förkyld. Liksom så förkyld att jag inte hör något. Hela hjärnan känns som att den är full av snor och när jag nyser är jag rädd att hjärnan ska glida med. hittills har den ej gjort det. FEW. 

 

 

Imorgon fyller jag 21 år. Stört? Låter asvuxet. Ska jag börja pensionspara??? nej. det ska jag inte har jag fått tipsat från gävle. Jag är inte heller så åldersnåjig, men säkerligen lite stressad. Åren försvinner ju bara. Jag har redan gått 1½ termin i uppis (???????) och jag är liksom inget kid längre????? Kommer jag hinna med life??????? Kommer jag misslyckas??????? Kommer jag dö imorn????????? 

 

 

Det är sådant jag oroar mig över. #värt. Men nu ska jag kick some cold ass, kolla på Brave, och vakna imorn med en  känsla av att faktiskt vara 21. igen, stört.