Halvfärdiga jag

 
Fan vad mitt liv känns ofärdigt at the moment. Ingenting är klart. Allt är påbörjade projekt. Skulle hänga upp alla tavlor rätt. Tog slut på krokar att hänga på (har i mitt rum 13 tavlor. orimligt förmodligen), vilket innebär att man bara går och frågar efter mer på norrlandsgårdarna. Detta var förra veckan. Har jag gjort det än? nej. alla tavlor ba står överallt nu. Går runt dem. Like a lazy ass bawws. Tvätten är halvt sorterad. Ska ju tvätta eller snarare, BEHÖVER tvätta. Har jag bokat tid? nej. Det är ju liksom hela vägen ner i källaren. Behöver städa, men behöver ju liksom ta tag i allt annat innan?? Vilket jag inte gjort, såatteh. Sedan har vi ju uppsatsen. HELVETES JÄVLA BAJS. Den uppslukar mitt liv. Kan inte sova?? Tänker på den konstant och bara oroar mig. Och min handledare svarar inte på mina mejl. SE MIG HÖR MIG RÖR MIG, känner jag. Ge mig feedback, bekräftelse. Insparken till hösten. Visserligen är det något som fan ba flyter på, men det är ju fortfarande inte mycket som är klart. Jo, generalfilmen som antingen är socialt självmord, eller typ, jag vet inte, charmig(??!) Om ni ser den, lova att inte hata på den, utan ta den lite för vad det är osv (#ångest)
 
 
Så ja, det är vad som händer. Ska fortsätta skriva nu, på en uppsats vars syfte ändrats om FYRA gånger. Ska godkännas för slutseminarium om en vecka, ish. Får man gråta?
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0