Jodel, spya och brandlarm

 
Alltså, så mycket konstigt sker just nu. Måste få reda ut shit.
 
Alltså Jodel
Har ni hört om det? Det är så SJUKT utpräglat i Uppsala. Alla har det, och är liksom en feed med bara anonyma statusar. Man kan skriva VAD SOM HELST (förutom personnamn, rasistiskt osv. Fungerar hittills skitbra, fattar EJ hur det håller sig så clean som det gör). Information sprids på två sekunder. Man kan få reda på vad som händer överallt. Studenterna har helt plötsligt blivit 2 miljoner gånger närmare varandra. Är fint, men är rädd. Detta kan väl ändå inte sluta bra??
 
Sedan. Min springtur idag. Sprang och det gick typ skitbra. Hade ett flow, bra musik, fint väder. Det va nice (eller, så nice det nu kan bli med att springa. Det suger ju fortfarande). När jag liksom sprungit i en halvtimma så känns allt liksom fortfarande bra (???) Tills jag plötsligt ba mår skitilla. Från noll, till hundra. Magen vänder sig ut och in på ett knäpp med fingrarna. Ställer mig plötsligt och spyr vid vägkanten, två gånger. Har aldrig hänt mig.
       Medans jag står där, springer en TYDLIGT jävla fotbollskille förbi, och ba sneglar på mig. Med en jävla översittarblick. Han ba passerar mig. Skiter i mig. När jag står och spyr?? Ser ner på mig. Som att jag är sämst??!! Det som händer härnäst kan jag typ inte förklara. Någon mix av att vara uttömd på energi, pumpad med andrenalin och typ orimligt stor stolthet/kämparglöd mot rättvisa gör att jag Lägger på en SJUK spurt. Jag springer mitt absolut snabbaste, förbi en cyklist, förbi fittfotbollskillen, i 400 meter. När jag kommer runt krönet så viker all kraft jag har, tårarna rinner som floder och jag svänger in bakom en buske och storbölar. Jag är helt uttömd, och DÖD. Jag förstår fortfarande inte vad som hände. Va det ens jag??
 
Igår natt gick också vårt brandalarm i korridoren. Vaknar och hamnar också ni i någon slags trans?? kommer upp ur sängen, tar på mig varma kläder, plockar på mig värdesaker, går fram till min dörr och sätter båda händerna mot för att känna om den är varm. Detta för att jag en gång för länge sedan lärt mig att man på så sätt kan få reda på om det brinner på andra sidan, och att det kan vara farligt att då öppna dörren och tillföra mer syre. Detta händer liksom på fem sekunder?? (så stolt över mina reflexer??) kommer ut och det är rök, men ingen brand. Vår disträa (Linn, du och jag är INGET I JÄMFÖRELSE) hade glömd brödet i brödrosten. Det jag gör då är att skriva på jodel att det inte brinner i hus 24, utan bara larmet som är igång. För det gör man liksom nu för tiden. För då får alla reda på det (LÄSKIGT??). Han är nu i jodelvärlden: brödrostkillen.
       45 min senare, mitt i korridorens pyjamasparty i köket, så blir larmet äntligen avstängt. Så himla underlig upplevelse. Värt att nämna är att jag idag kommer hem, känner röklukt igen. Ja men visst, då hade han glömt ris på spisen, som håller på att börja brinna. DET HAR INTE ENS GÅTT 12 TIMMAR. LÄR DIG. 
 
åh. Jag hade verkligen mer att berätta. Men jag har glömd nu..... 
 
Vi får höras helt enkelt and talk more about my crazy lajf !
 

Tlött

 
GÄSPAR. Kommer hem efter prut-möte (HUR kan det bara vara jag som tycker det är kul??) med uppsala studentkårs sektioner osv. Var väl intressant, men samtidigt så uppenbart att man ser så olika på aktivitet. Blev lite irri, men det löste sig. Alla gör ju bara sitt bästa.
 
Anywho. Idag har det varit bra väder, så tänkte passa på att springa. Det gick skit, men blev gjort. Vill typ inte prata mer om det. Att va anfådd suger juh?!?!? Skulle också pluggat mer än vad jag gjort. skitsamma, jag kör översiktsläsning. As fuckin always. 
 
Nästkommande tid är ganska busy. På fredag är det finsittning med lärare där jag ska va toastmaster pga behöver en dos av bekräftelse. Sedan ska jag på sittning med andra engagerade studenter för uppsala studentkår. Har ingen aning om vad det är, men hoppas på det bästa! Sedan är pedagogdagen. Ja, sedan är det jobbhelg igen, och mittimellan allt det är det plugg. Ja, jag trivs med att vara del av saker, och ha saker att fokusera på. Men nu börjar jag sakna lille familjen, men hinner på riktigt inte hem. Det är trist. Ja, det suger till och med för jag vill bara hem och typ, säga hej?? Ba ha en kram, lite onödigt tydlig kärlek och framför allt dyr och god MAT. Typ kött. Eller who am I kidding, BARA KÖTT. Längtar ärligt talat jättemycket hem. 
 
NEJ INNAN JA GET DO EMOTIONAL. Ska kolla på The honourable woman. Har ni inte sett det, men gud SE DET. Hur bra som helst. Lite house of cards vibbar? Eller? Fast mindre evil spel tror jag. Ja jag har bara kommit halvvägs, så vem vet?!
 
hej

Bös

 
Jag vaknar i sängen efter att jag fullt och helt medvetet legat kvar längre än vad jag kvällen innan bestämt. Men skitsamma. Detta är min lediga dag under påskhelgen, så IMMA NJUTA. Bestämmer mig för att gå all in på frukosten. Av en slump så hade jag liksom allt som e nice på en hotellfrukost. La ner tid på att på mitt bacon prcis rätt, äggen kokta till precis rätt konsistens, skar upp grönsaker te mackorna, mackorna som va DYRT dumpsterbröd min korridorare kirrat men gav till mig pga hon åkte till föräldrarna. Sedan min ica basic ost. Billig och sjukt god(??? vet inte om billligheten är det som gör att min hjärna tycker den är god. Är förvirrad) Hade en liten sipp yougurt. Detta avnjöt jag med två härliga koppar kaffe med mellanmjölk. Blev så mätt att jag var tvungen att lägga mig igen. That feelin.
 
Så nu har jag väl firat min påsk I guess. Det är trist, för jag vet att de ska elda och mysa i skogen, i stugan,familjen där i väst. Men det är som det är. Välkommen till vuxenlivet där jobbet tar för mycket plats än vad man är bekväm med. Kan tillägga att jag bara jobbar varannan helg, och bara 11 timmar. Jag borde inte klaga.
 
Men det blir lite ansträngande ibland. Har precis avslutat två ganska tunga och första kurser i svenskan. Grammatiken Var schemalagt ungefär hela tiden, och hade helt oförståerliga mängder övningar. Jag gjorde dock nästan alla, var på nästan alla föreläsningar och fixade mig ett underbart godkänt. Så himla nöjd. Utbildad språkpolis (säh.) Den andra kursen tvingade mer produktion ur en, och hemtentan som lämnades in förra veckan var UTTÖMMANDE. men den blev klar, väntar fortfarande på betyg (håller tummarna osv)
 
Annars in life då? Ja, det händer väl saker, men inget som känns utöver det normala. Det är liksom samma. Vilket är trist. För att motverka de feelingz jag annars i samma känslomässiga situation brukar få dras med, så har jag börjat träna. I snart en månad har jag fyra gånger i veckan (JAG VET VAD HÄNDER MED MIG) simmat på det allmäna badhuset här i Uppsala. Där har jag simmat längd efter längd bredvid gubbar och gummor på vattengympa och kännt att jag kunnat bygga upp någon form av självförtroende. Jag har inga muskler, eller kondition men däremot en saftig liten bilring. Och det får man liksom ha där. Har till och med köpt simglasögon. Ser man cool och snabb ut, kanske man blir det, tänkte jag. Väldigt skönt dock.
 
Sprang idag också. DET VAR EN UPPLEVELSE. Man glömmer typ bort hur jävla sjukt jobbigt det är. Det är fan stört vad det sätter press på de små musklerna man har. Måste dock berätta det dummaste. Min telefon är ju sönder, så kan ej lyssna med hörlurar från just mobilen. Detta suger, men istället dras jag runt med min ipad, vilket funkar för mig, men ALLA tycker är så SJUKT KUL. Jag tycker det är en rimlig lösning. När man springer så vill man ju dock ha musik, för annars, HUR ÖVERLEVER MAN?? det gör man inte. Så hur ska jag få musik till när jag ska springa? Jo, geniet som jag är så tog jag plattan, la den i en tygpåse, och bar denna som en ryggsäck. Jag vågade dock inte visa det för allmänheten, så hade en tröja över. MEN, så nöjd över min lösning. Det må va ganska konstigt, men ibland for man ba do what you got to do. Tror heller inte det syntes, men samtidigt, VEM BRYR SIG. 
 
Hjälp vad jag skriver. Har ni ens hunnit med så här långt?
 
På många sätt känns det liiiiiite som att jag börjat få ihop mitt liv (ytligt i alla fall). Jag börjar reflektera till en större grad runt tvättning, städing och att hålla i ordning. Har köpt växter som ingen än har dött pga jag tänker på de som liven. Jag har börjat se över min matvanor, drickvanor och ba vanor. Kanske inga stora omvälvande uppenbarelser, men dett känns som ett jäkla steg mot min inre mognad osv. appropå mognad. Har fyllt 23 år. Det känns bra, men ändå trist att sakta vandra ifrån ens ungdom. eller något. Jag är ju inte gammal, men ju längre tiden går, desto mer trodde man att man vid det här laget skulle ha åstadkommit och genomgått. eller något. Syftar nog egentligen bara till det emotionella. Väldigt töntigt, men kärlek borde få knacka på min dörr också snart. Vi får se. Håller mig ju busy.
 
Just ja, håller ju också på med kåren. Traskar runt på en massa möten, och lär mig massor. Känner faktiskt att jag blir smartare oc växer med erfarenheterna jag får. Ska söka till ordförande i maj. Vi får se hur det går. 
 
Nu ska min långfredag gå vidare mot ica. Mjölken är slut, och så kan vi inte ha det. Funderar på om jag ska unna mig godis. Vet inte än. Har sett om hela säsong två av OITNB, och måste nu hitta något annat att titta på ikväll pga alla friends är i andra delar av Sverige pga påsk. Ska dock tvätta jobbkläderna ikväll, tvättid klockan 20.00. Lovin' it. Kanske bara blir lets dance och Kejsaren av portugalien. Läser den i nya litteraturkursen, DEN ÄR SÅ BRA, och hitta en upplaga från 1929, så känner mig också cool. Hade jag orkat hade jag tagit bild på boken, så fin är den.
 
MEN HEJ DÅ PÅ ER, om ni ens fortfarande läser här. FÖRLÅT FÖR ATT JAG ALDRIG HÖR AV MIG. 
 
Kram

RSS 2.0