Jodel, spya och brandlarm

 
Alltså, så mycket konstigt sker just nu. Måste få reda ut shit.
 
Alltså Jodel
Har ni hört om det? Det är så SJUKT utpräglat i Uppsala. Alla har det, och är liksom en feed med bara anonyma statusar. Man kan skriva VAD SOM HELST (förutom personnamn, rasistiskt osv. Fungerar hittills skitbra, fattar EJ hur det håller sig så clean som det gör). Information sprids på två sekunder. Man kan få reda på vad som händer överallt. Studenterna har helt plötsligt blivit 2 miljoner gånger närmare varandra. Är fint, men är rädd. Detta kan väl ändå inte sluta bra??
 
Sedan. Min springtur idag. Sprang och det gick typ skitbra. Hade ett flow, bra musik, fint väder. Det va nice (eller, så nice det nu kan bli med att springa. Det suger ju fortfarande). När jag liksom sprungit i en halvtimma så känns allt liksom fortfarande bra (???) Tills jag plötsligt ba mår skitilla. Från noll, till hundra. Magen vänder sig ut och in på ett knäpp med fingrarna. Ställer mig plötsligt och spyr vid vägkanten, två gånger. Har aldrig hänt mig.
       Medans jag står där, springer en TYDLIGT jävla fotbollskille förbi, och ba sneglar på mig. Med en jävla översittarblick. Han ba passerar mig. Skiter i mig. När jag står och spyr?? Ser ner på mig. Som att jag är sämst??!! Det som händer härnäst kan jag typ inte förklara. Någon mix av att vara uttömd på energi, pumpad med andrenalin och typ orimligt stor stolthet/kämparglöd mot rättvisa gör att jag Lägger på en SJUK spurt. Jag springer mitt absolut snabbaste, förbi en cyklist, förbi fittfotbollskillen, i 400 meter. När jag kommer runt krönet så viker all kraft jag har, tårarna rinner som floder och jag svänger in bakom en buske och storbölar. Jag är helt uttömd, och DÖD. Jag förstår fortfarande inte vad som hände. Va det ens jag??
 
Igår natt gick också vårt brandalarm i korridoren. Vaknar och hamnar också ni i någon slags trans?? kommer upp ur sängen, tar på mig varma kläder, plockar på mig värdesaker, går fram till min dörr och sätter båda händerna mot för att känna om den är varm. Detta för att jag en gång för länge sedan lärt mig att man på så sätt kan få reda på om det brinner på andra sidan, och att det kan vara farligt att då öppna dörren och tillföra mer syre. Detta händer liksom på fem sekunder?? (så stolt över mina reflexer??) kommer ut och det är rök, men ingen brand. Vår disträa (Linn, du och jag är INGET I JÄMFÖRELSE) hade glömd brödet i brödrosten. Det jag gör då är att skriva på jodel att det inte brinner i hus 24, utan bara larmet som är igång. För det gör man liksom nu för tiden. För då får alla reda på det (LÄSKIGT??). Han är nu i jodelvärlden: brödrostkillen.
       45 min senare, mitt i korridorens pyjamasparty i köket, så blir larmet äntligen avstängt. Så himla underlig upplevelse. Värt att nämna är att jag idag kommer hem, känner röklukt igen. Ja men visst, då hade han glömt ris på spisen, som håller på att börja brinna. DET HAR INTE ENS GÅTT 12 TIMMAR. LÄR DIG. 
 
åh. Jag hade verkligen mer att berätta. Men jag har glömd nu..... 
 
Vi får höras helt enkelt and talk more about my crazy lajf !
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0