BarnBarnBarnBarnBarnBarnOsv
Det finns saker som bara är så jävla ovärt att tänka för mycket på. typ framtiden. typ barn. Jag har sagt det flera gånger och låt mig säga det igen: jag tror inte jag skulle bli lycklig utan barn i mitt liv. och inte bara barn, utan EGNA barn. Mitt liv skulle totalt tappa all sin mening om jag visste att jag stod inför en barnlös framtid. På riktigt. Jag får ångest över det, för det känns som att det är det livet handlar om?? Det fundamentala, att växa upp, och uppfostra en lika awesome person som du själv? Jag måste få bli pappa, annars vet jag inte vad jag håller på med. Varför ska jag skaffa ett stabilt liv, om det inte är för någon annan? Samtidigt försöker jag förstå att man inte vill ha. Att man vill lägga livet på annat, för jag vet. Barn är jobbiga som rööööööv, men på riktigt. Den obegränsade kärleken?? Hur kan man inte vilja ha den??
I och med dessa starka känslor så medföljer också en massa annat. Hur FAN uppfostrar man barn?? När FAN ska man skaffa barn?? Med vem FAN ska man skaffa barn?? Hur FAN ska man skaffa barn?? Tänk om jag gör fel med allt? Tänk om allt blir helvete? Eller värst, TÄNK OM JAG INTE FÅR BARN?? Jag orkar inte att jag ligger och tänker så här. Det är ju längre fram detta ska ske, inte nu???!?!!!? De löser sig (???????)
Så mycket tankar, som är onödiga just nu. Så sov istället bara. Tack för mig ikväll.
